Så trött, så tom. Prestationskrav, lite rädd och fyllt av envishet.

Vilka är kraven som ställs på mig, vilken nytta kan jag göra, vilken skyldighet att försöka göra ALLT på så kort tid...så kort.

Sargade relationer, personliga besvikelser och spel bakom gallerierna.

Att försöka vara ärlig och rak men inse att det inte spelar någon roll för här är det makt står på spel.

Samtidigt granskande ögon som fyller på frustrationer och förutfattade meningar men inte behöver ta ansvar för reaktioner och konsekvenser.

Vi spelar alla våra roller väl och försöker göra det vi tror är rätt men vem kan ärligt säga att vi VET att vi gör rätt när vi gör rätt?

Vi gör det vi finner bäst av alternativ vi inte alltid förstår.

Jag vill förändra, jag vill påverka, jag har ansvar jag inte kan släppa.