Att leva sin dröm

Tänk att få leva sin dröm.

Tänk att utan (eller snarare trots) rädsla för att vara inkorrekt få möjlighet kämpa för något man vet är sant och riktigt. Tänk att kunna skratta hoten i ansiktet och använda vreden till något konstruktivt. Tänk att leva livet fullt ut i förvissningen att man gör vad man ska och känna stolthet när man ser sig om över axeln för det man gjort så här långt...

Det livet är mitt.

Jag vet att vi måste anpassa vårt samhälle efter kretsloppet, för vårt sätt att leva nu skapar obalanser i ekosystemen till nackdel för både människa, andra djur och natur.

Det är en sak att förstå och en sak att göra.

Jag tog för fem år sedan beslutet att låta en känsla av kärlek till en plats som inte är min och aldrig kommer att bli det bli startskottet för ett nytt liv.

Inte ett opartiskt utan ett subjektivt liv, inte ett lagom engagemang utan ett brinnande lustfyllt, inte ett politiskt korrekt hantverk utan ett som ger resultat i verkliga livet - och för mig.

Jag vet ett ställe där detta började för mig.

I Ojnareskogens våtmarker, på norra Gotland.

Det hade kunnat vara var som helst!

Kampen börjar oftast på en plats nära dig. En plats där känslorna är starka, kanske för att den är vacker, eller din, eller har möjligheter du anar men ännu inte känner. Platser där våra drömmar kommer upp till ytan - de är vi beredda att slåss för.

Jag har satt ner min stav, djupt i Ojnaremyr och härifrån slåss jag!

Huka er, ni som hotar drömmarna.

Vi ger oss inte - ni kommer att förlora hur det än går.

För ni byter drömmar mot pengar och det är fel.

Ställ om, ställ om den nya tiden gryr. Oändligt är vårt stora äventyr!