Huldrans röst

Det skriker i min mage och det skriker i markerna!

Tack alla ni, föreningar, myndigheter och enskilda, som för vattnets och skogarnas talan.

Alla ni som ger bäckarna, fåglarna, bergen, blommorna, skalbaggarna och mossan en röst.

Tack alla ni som kämpar för att människan ska framstå som den kloka och förnuftiga varelse hon kan vara istället för den rovgiriga och dumma som alltför ofta visar sitt fula tryne i dessa råvarugiriga tider.

Min skog ropar till mig, jag vet inte varför just denna plats ekar så tydligt i mig genom tid och rum.

Denna talliga, svettskog med årliga översvämmningar ropar på mig om nätterna:

- Skydda mig!

Då visar huggtandstraktorn sina dricksvattenblöta hjul och vattnet stiger...

Gaffelfibblan kryper under sin ljusgröna bladrosett och skälver inför stöveltramp och ilskna motorer.

I skogens skälvande väntan vränger en skottsalva tystnaden i tusen vitblodiga skärvor. Ekot rullar likt åskan över krumma talltoppar som hukar i vinddraget. Borta är skogsljuden. Tystnat har fågeln.

***

Brottet i min skog ska bli 170 hektar stort, dvs större än hela Lilla Karlsö och därmed Gotlands största, och över 25 meter djupt. Det skulle komma att ligga i ett ur natursynpunkt riksintressant område som Sverige lovat skydda på grund av de unika miljöerna, inte minst när det gäller vatten, våtmarker och hydrologi.

I centrum av detta naturskyddsområde ligger sjön Bästeträsk med sitt klara drickbara vatten. Sjön, som ska förse Gotland med drickvatten, får i princip sitt vatten från två håll varav det planerade täktområdet utgör ett.

Viktigast att bevara här är:

1. Vattnet

- dricksvattenförsörjningen, ett brott i Bästeträsks tillrinningsområde påverkar vattentillförseln till sjön. Gotlands kommun har precis fått tillstånd att göra Bästeträsk till ny kommunal vattentäkt eftersom sjön har betydligt bättre vatten än den nuvarande huvudtäkten, Tingstäde träsk. Och det finns redan idag ett förbud mot aktiviteter som kan utgöra hot mot vattentillrinningen till Bästeträsk i exakt det område som man nu vill bryta kalk i. (hoten; inflöde av fossilt saltvatten som ligger i fickor i berggrunden, förorenat vatten från brytningen med sprängämnesrester och oljespill samt förändrad vattenkvalié med högre tempratur, högre syrehalt och högre näringshalt.)

- vattenflödet i området kommer att påverkas och kan ge allvarliga konsekvenser för:

* De natura 2000 områden som omringar det planerade täktområdet (hoten; inflödet till brottet blir omfattande och dränerar därmed omgivande natura 2000 områden).

* Ojnaremyr som helt förstörs. Myren som är en unik oreglerad agmyr med Ojna källa som hjärta blir huvudmottagare av stora mängder förorenat vatten. (Hoten; det vatten som pumpas upp ur brottet, kväverikt och med mycket sediment efter sprängningar, skulle tillåtas infliltrera Ojnaremyr vars kemiska status förändras och nuvarande miljö försvinner, Ojna källa blir avloppsvattenmottagare istället för kallkälla)

* Delar av Ojnareskogen översvämmas som andra hällmarker en eller flera gånger per år och dess växtlighet och arter är beroende av detta ojämna vattentillstånd för sin överlevnad. (Hoten; planerna på att leda ytvattnet förbi brottet och pumpa upp grundvattnet förutsätter teknik och energi samt mänsklig arbetsinsats för all framtid. Den dag pumpningen slutar tar det mellan 40 och 100 år att återställa vattenbalansen och få vattentillförseln till Bästeträsk att börja fungera igen.

2. Den biologiska mångfalden

- Ett 60-tal ovanliga arter (rödlistade dvs i behov av skydd) signalerar att detta område är en mycket ovanlig typ av naturmiljö som är på väg att försvinna. Några av arterna är endemiska det vill säga finns bara på ett fåtal ställen i hela världen och dessa är vi skyldiga att ta särskild hänsyn till. Inte minst ur genetisk synpunkt. Hela området finns upptaget i Nationalparksplanen 2009-2013 på grund av sin unika natur och märkliga hydrologi. Blir det ett brott blir det ingen nationalpark.

3. Hållbart näringsliv

- Gotland har inte råd att satsa på kortsiktiga arbetstillfällen och verksamheter (storskalig täktverksamhet tex) som på sikt utplånar de grundförutsättningar (mark och vatten) som kommande generationer är beroende av.

- För att säkra nödvändiga livsbetingelser och skapa framtida försörjning på Gotland måste vi avvecka engångsuttagen och istället utveckla långsiktigt hållbara näringar så som jordbruk och besöksnäring.

Att såga av den gren man sitter på har alltid varit ett MYCKET kortsiktigt sätt att se på verkligheten. Vår "gren" är den mark vi står på och växer ur och som vi hoppas att även framtida generationer ska kunna leva på, bruka och hämta vatten ur.

Att i en takt som tidigare aldrig skådats i Gotländsk stenhistoria mala ner Gotlands berggrund bit för bit är så kortsiktigt så att man knappt tror det är sant att det kan finnas människor som vill fortsätta denna rovdrift på våra viktigaste och mest sårbara tillgångar - land och sötvatten.

Så hör jag hennes röst igen...där jag sitter och skriver.

_________________________________________

...Vem är människan att avgöra vad som är levande eller dött, mitt eller ingens?

Art mot art, så har "den kloka" människans kamp alltid varit. Aldrig tillsammans med naturen - alltid mot!

Som barnet som separerar från sin mor, slår ni er blodiga mot den ni behöver.

Vem lyssnar den trotsåldersmogna människan till idag?

På sin maskin...sin kuk...sin plånbok?

Kan hon ännu höra skogens viskningar och trädets garv en varm sommardag, kan hon höra gräset växa och känna livets vatten rinna i ådrorna - samma vatten som forsat fram ur inlandsisen och droppat från dinosauriens rygg i ett dimmigt regn i alra urtid?

Har hon kvar sin längtan till samspel istället för ensamhet?

För liten för att vara gud

För stor för att vara däggdjur

Ensam!

Vem tackar du för att du överlevt?

Vem föder dig? Vem när dig?

Vad ger du mig tillbaka?

____________________________________



Vid datorn försöker jag förstå de som tänker kortsiktigt - på sitt jobb, sin karriär och på sin lön.

Vi står alla mitt i mellan våra egna privata kortsiktiga liv och det långsiktiga kollektiva globala ansvar vi har.

Utan jobb är det svårt att handla mat till sina barn men utan mark och vatten kan vi inte ens producera vår mat.

Att vara människa är svårt, ja ensamt.

Måtte vi alla vakna upp. Måtte midvintersolens kalla skönhet droppa livgivande helig ilska i våra förslappade sinnen och skaka oss vakna så vi orkar tänka långt...tänka barn och barnbarn och tänka brett...tänka skådande havsörn och frostnupet gräs, tänka spelande vind och lekande fisk. Och alla arters generationer som följer...

När en art dör ut försvinner en värld...

Låt oss istället tänka tacksamhet över den jord vi lever på och respekt för allt som finns på och som flödar i den.

Kära skog, kära mark, kära jord…