Vem är hon idag, vem blir hon i morgon?
Naturkrigaren som håller ställningarna och slåss för livet .
Folkbildaren som sprider ringar på vattnet.
Modern som skapat traditioner och håller dem vid liv.
Makthavaren som förankrar för att kunna förverkliga visionen.
"Försöker hålla fast allt men känner att greppet lossar, ansvaret tynger och glädjen glider undan, som en morgondimman man försöker hålla kvar i handen.
Tusen och tusen små måsten som växer till en mur av krav.
Mina måsten och
Bör göras,
Borde åstadkommas,
Behöver genomföras."
Hon vill så mycket men formaliteterna och balansgången har en tendens att ta mer tid och kraft än det som görs konkret.
Måste hålla fast och ut, inte tappa mål och tråd, bygga broar, sy och tråckla, vända skutan utan knot. Få att fatta, inte hota, klappa vänligt, inte skrämmas. Vara förebild och sann!
Även vara hel och hållen, hugga gran och stoppa om. Moderklippan står och faller med att inte räcka till. Bygga snölykta och lyssna. Var är månen, och hur gör man? Vara förebild och famn!"
Skogen skriker, vattnet stiger, vinden vänder eldens bränder.
Frön i jorden som ska groddas behöver också krigarkraft.
Men kärlet känns tom och orkeslöst, och drunknar så lätt i pölar av fördummande ytliga nonsens-detaljer.
"Jag står mitt i livet, mitt i möjligheterna... och ser mig vilset omkring.
Var det hit jag skulle, är det här min kraft behövs?
Och var fyller jag på min bägare, för törsten river i strupen och tungan känns fumlig och stor."
Så skräddarsy kappan som passar i en galen värld, så ska hon spela rollen väl (och ändå hålla linjen och sin långsanna väg).
Och fyll på det tomma kruset med glädje och lekfull mjöd, låt det skumma och bredda som floden (där det flödar av honung och mjölk).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar